Hem Min sida Geisha Saschi Linus Innehåll
Min sida Jag - en aspie

Asperger syndrom

Jag är en ”aspie”. Det är inte många som känner till den definitionen, eftersom den oftast används bara av oss aspiesar. Här nedan ger jag en liten introduktion till vad det innebär. Och tänk på att jag skriver generellt. Vi är alla individer.

Hur jag upplever hur det är skriver jag på en annan sida.

Vad är Asperger syndrom?

Asperger syndrom, eller AS, är en form av autism, som  ibland kan vara mycket svår att diagnostisera. Det förväxlas ibland med Högfungerande autism (Hfa). Enda skillnaden är när problemen började visa sig. För Hfa är det före 3-års åldern, för AS är det efter. Det innebär att vara annorlunda, men ändå ”normal” i sina egna och i andras ögon. Det finns inget som direkt visar på att en människa har AS; det är ett så kallat dolt handikapp, eller funktionsnedsättning. För oss med diagnosen är det dock ett verkligt problem.

Vad många med AS har svårt med är de sociala kontakterna, att hitta rätt ord - många säger saker som kan såra, utan att mena det på det sättet - vi måste ofta tänka mer på vad andra säger för att förstå undermeningar. Det här gör att vi inte trivs i stora sällskap. Vi kan inte hänga med när alla pratar i munnen på varandra. Våra hjärnor hinner inte rensa ut ”obetydliga” saker.

Hjärnan har inget ”filter” som tar bort onödigt bakgrundsbrus. Vi hör och ser ALLT. Vi måste koncentrera oss mycket hårt på det vi gör eller det som sägs för att uppfatta saker som är viktiga. Därför kan det vara svårt för vissa att göra flera saker samtidigt.

Vi har mycket svårt att läsa av kroppsspråk och vi förstår inte alltid de sociala regler andra tycks ta för givna.

Många är känsliga för beröring, men vi har ändå samma behov av kontakt som andra. Bara det sker på våra villkor. I annat fall kan vi rygga undan om någon kommer för nära.


Hur känner man igen AS?

Det går inte att se på någon att den personen har AS. Det finns inga utmärkande drag. Det märks bara på hur personen beter sig. Om någon drar sig undan från andra, eller inte vet hur man tar kontakt på ett bra sätt KAN den personen ha AS. (Man behöver inte ha AS bara för att man inte vill umgås med andra.)

Ett annat kännetecken är att en aspie ofta blir helt uppslukad av det den håller på med för tillfället. Allt runt omkring oss försvinner bort och hamnar i ”utanförvärlden”. Det finns helt enkelt inte längre.

En aspie har ofta ett gammaldags sätt att uttrycka sig, med många gamla ord och fraser som inte används numera av de flesta till vardags.

Vi har inte ett så uttrycksfullt kroppsspråk som andra. Inte heller är det säkert att en aspie har ett fullt utvecklat ansiktsuttryck. En del av oss ser oftast helt neutrala ut, nästan likgiltiga för vad som händer runt omkring oss.


Hur ska man bete sig mot någon med AS?

Tro inte att en person med AS, ADD, ADHD, Tourettes syndrom, m m är idioter, det är vi inte. I själva verket är många med de här diagnoserna mycket intelligenta. Och vi vill bli behandlade som andra. Men ibland funkar det inte, och vi kan behöva hjälp. Man får ta varje situation som den kommer. Är det inte så DU vill bli bemött?

Många med AS är överkänsliga mot beröringar, så överfall inte med kramar och pussar när du träffar en person du har fått veta har AS. Det känns bara obehagligt när andra tränger sig in i vår personliga sfär utan förvarning. En bra regel är att fråga, eller läsa av personen du har framför dig. Detta är något vi aspiesar har svårt för, eftersom vi inte klarar av att läsa kroppsspråk så bra. Därför är det viktigt att du som kan gör det. En sak till; bara för att du fick krama en person igår kanske du inte får krama den idag! Och tvärtom!

Snälla, försök att begränsa stora, onödiga gester! De stör oss bara och tar bort förståelsen av vad som sägs, då vi hela tiden måste analysera vad som menas med gesterna. Vi hinner inte med att höra vad du säger. Håll gesterna under kontroll.

Prata inte vitt och brett om aspiesen. Det är mycket irriterande att inte veta vem som känner till att man inte är ”normal”. Ställer någon en fråga, hänvisa i stället till personen det gäller. Dels är vi bättre på att förklara, dels är det ett tecken på respekt. Vi vet mer än de så kallade experterna! Dessutom vill kanske inte personen att det ska komma ut!

Bli inte arg om vi svarar på ett sätt du inte hade tänkt dig. Vi tar saker ordagrant. Förklara i stället på ett annat sätt. MEN gör det inte överdrivet. Bli heller inte irriterad om ett svar inte kommer direkt. Vi måste tänka igenom våra svar så att det blir rätt, kanske också tänka igenom vad du sa för att förstå allting, eller leta efter dolda undermeningar.

Skratta eller retas inte om något blir fel. Tänk på att det är oerhört sårande att bli utskrattad. Vi kanske inte vågar uttrycka vår mening om vi är rädda för att förlöjligas varje gång vi öppnar munnen! Och vi blir ännu mer tillbakadragna. Förklara i stället vad som blev fel, så att vi kan lära oss av misstagen.

Ibland behöver vi hjälp med enkla saker, men lägg dig inte i för mycket. Då tycker vi att vi blir behandlade som idioter som inte klarar av någonting i andras ögon. Fråga vad som behövs hjälp med, och respektera att personen kanske inte VILL ha hjälp med det DU tycker behövs!

Vi vill ha tydliga besked om vad som gäller i en viss situation. Då vi ser till detaljer i stället för helheten är det bra om någon är med oss i nya situationer. Någon som kan förklara vad som händer på ett BRA sätt!

Eftersom vi är stora planerare behöver vi ofta tid att anpassa oss till en ny uppgift. Ring inte och fråga om ni kan träffas samma dag, det stör hela dagens program. Många med AS kan till och med må fysiskt illa av ett sådant beteende. Ring några dagar innan, så din vän har tid att förbereda sig själv mentalt. Och ändra inte tider i onödan.

Kanske viktigast av allt: Anta inte att du vet hur vi fungerar bara därför att du har läst på om AS! Ta inte ens mina råd här som den absoluta sanningen. Vi är alla individer, med olika synsätt. Jag skriver bara allmänt utifrån mina egna förutsättningar. Andra vill kanske ha det på ett annat sätt. FRÅGA VARJE PERSON HUR DEN VILL BLI BEMÖTT!!!

Möt oss som de personer vi är. Ha varken för höga eller för låga förväntningar! Annars är det lätt att såras åt båda hållen. Och ert förhållande blir lidande.


Vad är så speciellt med AS?

Vi har så kallade ”specialintressen”. Alltså intressen som upptar hela vår tid och energi. Allt annat som vi anser vara oviktigt struntar vi i. Därför kan skolarbetet vara väldigt ojämnt. Vi ser ingen mening med vissa ämnen, eller de intresserar oss överhuvudtaget inte alls. Därmed inte sagt att vi är dumma i huvudet om vi inte lär oss allt. Det är bara oviktigt i vår värld.

Missförstånd uppstår lätt när vi inte kan uttrycka oss på ett bra, socialt accepterat sätt. Många med AS förstår inte undermeningar, utan svarar på vad som UTTRYCKLIGEN frågas efter.

Många med AS har en annorlunda form av humor, som får undertryckas i närvaro av andra. Ofta för att vi inte vet om det kan såra någon om vi ger uttryck för den på fel ställe.

Som jag skrev tidigare har många svårt med den sociala biten av livet. Det är något som aldrig helt kan tränas bort. Andra saker kan man med mycket träning lära sig bemästra, men det är tufft!


Förändringar när det gäller AS

Våren 2013 kommer helt nya diagnoser inom autism. Man tar bort diagnoserna autism, Asperger syndrom, högfungerande autism, autismliknande dysfunktion för att ersätta dem med autism spektrum tillstånd (AST). Vi som redan har en diagnos inom det här området får behålla den, men vi kommer antagligen att få svårare att förklara för utomstående, t ex läkare, psykologer, myndigheter, m fl vad vi har för behov och svårigheter. Vår diagnos finns ju inte längre.

© Anne-Lie Olsson 2006-2013